Kolorektalcancer är ett gemensamt namn för cancer som uppstår i tjocktarmen (kolon) eller ändtarmen (rektum). Sjukdomen börjar vanligtvis med att små godartade utväxter, så kallade polyper, bildas på tarmens insida. Över tid kan vissa polyper utvecklas till cancer. Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och kan vara mycket allvarlig om den inte upptäcks tidigt.

Källor: 1177, Cancerfonden

Kolorektalcancer brukar delas in i fyra olika stadier (I-IV):
- Stadium I (Dukes stadium A): tumören är begränsad till tarmväggen.
- Stadium II (Dukes stadium B): tumören har vuxit igenom tarmväggen.
- Stadium III (Dukes stadium C): det finns spridning till lymfkörtlar i närheten av tumören.
- Stadium IV (Dukes stadium D): tumören har spridit sig och bildat metastaser i andra delar av kroppen.

Källa: Cancerfonden

Tjocktarms- och ändtarmscancer är den fjärde vanligaste cancerformen med cirka 8100 nya fall varje år. Risken att utveckla cancer ökar med stigande ålder och är vanligast efter 50 års ålder. Tjocktarmscancer är lika vanligt hos män och kvinnor, medan ändtarmscancer är något vanligare hos män. 

Källa: Cancerfonden

Livsstilsfaktorer som övervikt, låg fysisk aktivitet, rökning, hög alkoholkonsumtion och en kost rik på rött kött och låg på fibrer ökar risken att drabbas av kolorektalcancer. 

Även ärftlighet spelar en roll, särskilt om nära familjemedlemmar har haft sjukdomen. 

Personer med kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar, som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, löper högre risk att drabbas av kolorektalcancer.

Källor: 1177, Cancerfonden

Symtomen på kolorektalcancer kan vara diffusa, särskilt i början. Vanliga symtom inkluderar blod i avföringen, förändrade avföringsvanor (såsom diarré eller förstoppning), känsla av att inte kunna tömma tarmen ordentligt, slemmig avföring, magsmärtor, uppblåst mage, trötthet, blodbrist och viktminskning. Eftersom dessa symtom också kan bero på mindre allvarliga tillstånd är det viktigt att söka vård för att få en korrekt diagnos.

Källor: 1177, Cancerfonden

Vid misstanke på kolorektalcancer gör läkaren en noggrann undersökning och ställer frågor om symtom och hälsa. Vanligtvis görs en koloskopi, där läkaren undersöker tarmen med en kamera via ett flexibelt instrument. Under undersökningen kan läkaren även ta vävnadsprover (biopsier). Avföringsprov lämnas för att upptäcka blod i avföringen. Undersökningar med bilddiagnostik, såsom skiktröntgen- (CT) eller magnetröntgen- (MR) undersökningar, ingår också i utredningen.

Källa: 1177

Behandlingen beror på cancerns placering, storlek och spridning. Kirurgi är den vanligaste behandlingen, där tumören tas bort. När det gäller ändtarmscancer används ofta strålbehandling, ibland i kombination med cytostatika (cellgifter), för att krympa tumören innan operation. Andra behandlingsalternativ inkluderar cytostatika, målinriktad behandling och immunterapi, särskilt vid mer avancerade stadier. Behandlingsplanen skräddarsys av ett specialistteam utifrån varje patients unika situation.

Källa: Cancerfonden

Under 2020 infördes screening av tjock- och ändtarmscancer i Sverige. Kvinnor och män i åldern 60–74 år deltar i ett screeningprogram där avföringen testas för blod vartannat år. Om det konstateras blod i avföringen följs provtagningen upp med en endoskopi för en mer definitiv diagnos. Syftet är att tidigt upptäcka förstadier eller cancer, vilket kan leda till tidigare insatt behandling och minskad dödlighet.

Källor: Socialstyrelsen, Cancerfonden

- Mag- och tarmförbundet
- Cancerfonden