Här hittar du frågor och svar om vad myelom är, hur vanligt det är, symtom, behandling och annat som rör myelom.
ACCORDION PUBLIC - Myelom – Frågor & svar - korrektur, EJ GODKÄND TEXT
Vad är myelom?
Myelom, även kallat multipelt myelom, är en form av blodcancer som uppstår i benmärgen där blodet bildas. Sjukdomen påverkar plasmaceller, en typ av vita blodkroppar, vilket kan leda till nedsatt immunförsvar och andra komplikationer. Myelom är en kronisk sjukdom, vilket innebär att den kan vara livslång trots behandling.
Källa: 1177
Hur vanligt är myelom?
Varje år diagnostiseras drygt 660 nya fall av myelom i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder och de flesta som insjuknar är över 60 år när de får sin diagnos.
Källa: Cancerfonden
Vilka symtom får man vid myelom?
Myelom utvecklas ofta under lång tid och det kan dröja innan du får några symtom, ibland många år. Ibland upptäcks sjukdomen när du utreds för något annat.
Vanliga symtom på myelom är skelettsmärtor i ryggen, bröstkorgen och bäckenbenet och man kan lättare råka ut för sprickor och frakturer. Även trötthet på grund av blodbrist, försämrat immunförsvar och ökad risk för infektioner är symtom på myelom.
Ökad kalkhalt i blodet kan leda till förvirring och trötthet. Man kan även få försämrad känsel eller förlamning i benen. Symtomen behöver inte bero på myelom utan kan ha andra orsaker.
Källor: 1177, Cancerfonden
Vad orsakar myelom och är det ärftligt?
Det finns ytterst få livsstilsfaktorer som har betydelse för insjuknande i myelom.
Ärftlighet: Det finns en ökad risk för sjukdomen hos släktingar till personer med myelom. I sällsynta fall kan myelom ansamlas i vissa familjer. Ärftligheten svarar dock för endast ett litet antal nya myelomfall.
Monoklonal gammopati (MGUS) kan vara ett förstadium till myelom. En del personer som inte har myelom kan ändå ha den M-komponent i blodet som är typisk för vissa myelom. Tillståndet kallas MGUS och räknas inte som en sjukdom. Du har då inga symtom och inga andra prover visar på myelom. MGUS kan med tiden utvecklas till myelom, men risken är låg.
Källa: 1177
Hur diagnostiseras myelom?
Diagnosen ställs genom en kombination av undersökningar:
- Blodprov: För att påvisa förekomst av M-komponent och bedöma njurfunktion.
- Urinprov: kan visa om det finns tecken på myelom.
- Benmärgsprov: För att analysera förekomsten av myelomceller i benmärgen.
- Bilddiagnostik: Röntgen, datortomografi eller MR för att upptäcka skelettskador.
Källa: 1177
Hur behandlar man myelom?
Myelom omfattas av ett standardiserat vårdförlopp (SVF) inom svensk cancervård. Det innebär att det finns en tydlig plan för hur snabbt utredning och behandling ska starta vid misstanke om sjukdomen. Syftet med SVF är att minska väntetider och skapa en trygg och sammanhållen vårdprocess för den drabbade.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
Vilka patientorganisationer för stöd finns det inom myelom?
- Blodcancerförbundet
- Cancerfonden