Här hittar du frågor och svar om stamcellstransplantation, vad det innebär, när det behövs, eventuella risker och andra frågor som rör stamcellstransplantation.
ACCORDION PUBLIC - Stamcellstransplantation – Frågor & svar
Vad är en stamcellstransplantation?
En stamcellstransplantation innebär att man får nya blodbildande stamceller — alltså celler som kan utvecklas till friska blodkroppar. En stamcellstransplantation är samma sak som en benmärgstransplantation eller blodstamcellstransplantation.
Stamcellerna kan komma från en annan person (donator) eller från en själv. De ges via dropp, ungefär som en blodtransfusion. Behandlingen används främst vid olika cancersjukdomar i blodet, som leukemi, lymfom eller myelom. Målet är att ersätta sjuka eller skadade celler med nya friska, så att kroppen kan börja bilda nytt, friskt blod igen.
Källor: Cancerfonden, 1177.se
När görs stamcellstransplantation?
En stamcellstransplantation görs framförallt vid vissa cancersjukdomar i blodet, till exempel leukemi, lymfom, myelom eller myelodysplastiskt syndrom (MDS). Det är en behandling som kan bli aktuell när cellgifter eller annan behandling inte räcker för att bli frisk, eller när risken är stor att sjukdomen kommer tillbaka. Behandlingen används även ibland vid andra sjukdomar som påverkar benmärgen och blodet, men det är ovanligare.
Syftet med transplantationen är att ersätta de sjuka blodcellerna med nya friska stamceller – så att kroppen kan börja bilda nytt, friskt blod och ett nytt immunförsvar.
Källor: Cancerfonden, 1177.se
Vad är autolog respektive allogen stamcellstransplantation?
Vid en stamcellstransplantation finns två olika sätt att få stamceller.
- Om du får tillbaka dina egna stamceller, som tidigare samlats in och sparats, kallas det för autolog transplantation.
- Om du istället får stamceller från en annan person, en donator, kallas det för allogen transplantation.
Innan stamcellerna ges får du behandling, ofta med cellgifter, som slår ut de sjuka cellerna och gör plats för de nya friska stamcellerna.
Stamceller kan frysas in och sparas under lång tid, så att de finns redo om de skulle behövas igen vid ett senare tillfälle.
Källa: 1177.se
Vad finns det för risker med en stamcellstransplantation?
En stamcellstransplantation är en viktig behandling, men den kan också innebära vissa risker och biverkningar –särskilt om du får stamceller från en donator. Den vanligaste komplikationen kallas GVHD (graft versus host disease). Det betyder att de nya stamcellerna, som bygger upp ditt nya immunförsvar, kan börja reagera på din kropp som om den vore främmande. Då kan immunförsvaret angripa delar av kroppen, till exempel huden, magen, levern eller lungorna. Det här kan hända trots att du får mediciner som dämpar immunförsvaret för att minska risken.
Tecken på GVHD kan vara:
- Utslag, torr eller kliande hud.
- Magbesvär som diarré, magknip och viktminskning.
- Torra och svidande ögon, mun eller underliv.
- Huden kan ibland bli hårdare eller tjockare.
Besvären kan variera mellan olika personer. En del får lindriga symtom som går över, medan andra kan få besvär som behöver behandling under en längre tid.´
Källa: 1177.se
Hur gammal får man vara för att donera stamceller?
Tobiasregistret är det svenska registret för givare av blodstamceller. För att få bättre behandlingsresultat är det bra med en ung donator, och därför behöver du vara mellan 16–35 år för att gå med i registret. När du väl är med är du sökbar fram till det att du fyller 60 år. Det är alltid patientens läkare som bestämmer vem som till slut blir aktuell för donation.
Källa: Tobiasregistret
Vad kostar en stamcellstransplantation?
I Sverige täcks kostnaden för en stamcellstransplantation av det offentliga sjukvårdssystemet. Som patient betalar du endast den vanliga patientavgiften, och högkostnadsskyddet gäller. För samhället varierar kostnaden för en stamcellstransplantation beroende vilken typ av transplantation det är (autolog eller allogen), eventuella komplikationer och vårdtid.
