Autoimmunitet innebär att kroppens immunförsvar attackerar kroppens egna vävnader istället för att skydda mot yttre fiender som bakterier och virus. Orsaken till varför immunförsvaret ibland agerar fel är ännu oklar, och är en viktig fråga för forskningen.

Autoimmunitet kan drabba en mängd olika organ och vävnader som nerver, hormonproducerande körtlar, hud och leder.

Det finns cirka 80 olika autoimmuna sjukdomar, bland annat reumatoid artrit, diabetes typ 1, multipel skleros, och psoriasis. Gränsen mellan autoimmuna sjukdomar och inflammatoriska sjukdomar är inte alltid helt klar, skillnaden ligger i hur immunförsvaret reagerar mot kroppens egna vävnader.

Vilka drabbas?

Varför vissa drabbas av autoimmuna sjukdomar är oklart, både gener och miljöfaktorer spelar en roll. En del personer kan ha en ökad benägenhet att utveckla autoimmuna sjukdomar på grund av ärftliga faktorer och som kan triggas av att utsättas för yttre faktorer. Miljöfaktorer kan vara infektioner, kemikalier, sol, stress, kost och tarmflorans betydelse.

Autoimmuna sjukdomar är generellt sätt vanligare bland kvinnor, men det gäller inte för alla autoimmuna sjukdomar. Behandlingen kan variera beroende på sjukdomen och dess svårighetsgrad. Många autoimmuna sjukdomar hanteras med medicinering för att minska immunsystemets aktivitet och dämpa inflammationen