Lymfom eller lymfkörtelcancer är ett samlingsnamn för tumörsjukdomar som uppstår i lymfsystemet. Lymfom kan delas upp i två huvudtyper; Hodgkins lymfom och non-Hodgkins lymfom. Vissa lymfom är aggressiva och snabbväxande, andra växer långsamt och har ett mer stillsamt sjukdomsförlopp. 

Cirka 2 000 personer drabbas av lymfom i Sverige varje år. Sjukdomen drabbar främst äldre, men förekommer i alla åldrar. Drygt 150 insjuknar i Hodgkins lymfom medan övriga drabbas av non-Hodgkins lymfom. Orsakerna till lymfom är okända, men några riskfaktorer visar sig vara försvagat immunförsvar, vissa virus och bakterier, reumatisk sjukdom samt viss ärftlighet. 

Lymfom uppstår i celler, vävnader eller organ som finns i kroppens immunförsvar. Vanligast är att lymfkörtlar, mjälte och benmärg berörs. Men lymfom kan också uppstå i hudceller, lever, öron-näsa-halsområdet, mag-tarmkanalen, centrala nervsystemet och ibland i andra organ. 

Vanliga symtom är:

• förstorad lymfkörtel
• förstorad mjälte
• feber
• nattsvettningar
• viktnedgång
• trötthet

Olika metoder för att fastställa diagnos och spridning är vävnadsprover, blodprover, ryggmärgsprov, kroppsundersökning, lungröntgen, datortomografi (CT), ultraljud och magnetkamera. 

Hudlymfom

Hudlymfom är en ovanlig typ av lymfom som framför allt uppstår i huden. Denna typ utgör cirka två procent av alla lymfom. I de flesta fall finns sjukdomen endast i huden vid diagnos. Hudlymfom är inte en sjukdom utan en grupp av olika sjukdomar som skiljer sig åt när det kommer till symtom, behandling och prognos. Det vanligaste hudlymfomet heter mycosis fungoides.