Guillain-Barrés syndrom (GBS) är en akut inflammatorisk sjukdom som drabbar nerverna (polyneuropati). Sjukdomen kännetecknas av snabbt tilltagande muskelsvaghet med symtom som förlamning i armar och ben. Tillståndet försämras gradvis under loppet av dagar eller veckor. 

GBS orskas av att immunförsvaret angriper perifera nervtrådar, det vill säga nerver utanför hjärna och ryggmärg, och orsakar en inflammation. 

Vem får GBS?

Guillain-Barrés syndrom är en akut inflammatorisk polyneuropati. GBS är den vanligaste orsaken till akut polyneuropati i Sverige och drabbar cirka 1–2 personer per 100 000 varje år. Vem som helst kan få sjukdomen, men GBS är något vanligare hos män. 

I allvarliga fall kan GBS ge livshotande andningsbesvär och påverkan på hjärtrytm och blodtryck. Därför behöver personer med misstänkt GBS remitteras akut till sjukhus för bedömning, behandling och observation. GBS kan behandlas och flertalet av de som drabbas tillfrisknar.

Vad orsakar GBS?

GBS orsakas av att kroppens immunförsvar angriper perifera nerver och orsakar en inflammation. Ofta utlöses den av någon form av infektion och de flesta som drabbas rapporterar att de haft en virus- eller bakterieinfektion före insjuknandet.

Symtom vid GBS

Det är inte ovanligt att symtom på GBS börjar med att det börjar domna i fötterna och underbenen. Nästa steg är muskelsvaghet och förlamning som sprider sig uppåt i kroppen. Även armarna kan bli förlamade och i vissa fall musklerna i ansiktet. 

En del får lindriga symptom, men vissa får en utbredd förlamning och kan även få påverkan på andningen. Då kan det bli nödvändigt med vård i respirator tills andningsfunktionen förbättrats. De autonoma nerverna kan också påverkas. Då finns risk för bland annat allvarlig påverkan på hjärtrytm och blodtryck. Därför är det viktigt att snabbt få en diagnos och vård vid uppvisande av symtom. 

Diagnostisering

För att ställa en diagnos genomförs både neurofysiologisk undersökning och flera laboratorieprover tas för att utesluta andra sjukdomar och infektioner.

Diagnosen ställs utifrån patientens beskrivning och medicinska undersökningar. Man kontrollerar nervreflexer och känsel i armar. Dessutom görs kontroll av ryggmärgsvätska, blodprov, utandningsprov, magnetröntgen samt elektrofysiologisk undersökning av nerv- och muskelfunktioner.

Läkaren vill kunna utesluta andra orsaker till tillståndet, som till exempel inflammation eller förträngning av ryggmärgen på grund av diskbråck eller en tumör, muskelinflammation, blodpropp och blödning i hjärnan, förgiftning, alkohol, fästingbett eller diabetes.

Behandling

Vid GBS behövs vård på sjukhus. Sjukdomen kan gå över av sig själv, men det behövs behandling som minskar tiden med förlamning och andra besvär. Behandlingen ska också förhindra komplikationer.

En typ av behandling är plasmaferes som renar blodet från skadliga ämnen och minskar inflammationen.

En annan typ av behandling sker med immunglobulin, som påverkar immunförsvaret för att minska inflammationen.

Ibland krävs också respiratorbehandling om sjukdomen påverkar andningen och andra åtgärder.