Y-formade proteiner som känner igen och oskadliggör främmande ämnen, som till exempel bakterier och virus. Tillverkas av plasmaceller (en sorts vita blodkroppar) och kallas även immunglobuliner eller gammaglobuliner.
 

Encelliga mikroorganismer som både kan orsaka sjukdom och vara nyttiga.

Vävnad i skelettets hålrum där röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter) bildas.

Blodkropp som behövs för att blodet ska koagulera. Kallas även för trombocyter.

En sorts vita blodkroppar som kan utvecklas till antikroppsproducerande plasmaceller och till minnesceller.

Det är ett annat namn på röda blodkroppar eller röda blodceller.

Samlingsnamn för en sorts vita blodkroppar som ”äter upp” (fagocyterar) och bryter ner bakterier och främmande ämnen. Exempel på fagocyter är monocyter, makrofager och granulocyter.

Samlingsnamn för en sorts vita blodkroppar som ”äter upp” (fagocyterar) och bryter ner främmande ämnen. Granulocyterna innehåller små blåsor, granula, därav namnet. I granula finns ”gifter” mot smittämnen.

Den typ av antikropp som det finns mest av i blodet.

När man inte har ett tillräckligt fungerande immunförsvar vilket gör kroppens förmåga att bekämpa infektioner nedsatt.

Ett annat ord för antikroppar eller gammaglobuliner.

Strukturer och processer i kroppen som skyddar mot infektion och sjukdom.

Att tillföra något via blodkärlssorten ven. Läkemedel kan ges intravenöst.

En blodcancerform där kroppen producerar för många och sjuka vita blodkroppar av typen lymfocyter. Dessa fungerar dock inte normalt och ansamlas i lymfkörtlar och mjälte. Produktionen av normala antikroppar är nedsatt.

Vita blodkroppar. Delas in i granulocyter, lymfocyter och monocyter/makrofager.

Vätska som innehåller flera av immunförsvarets komponenter. Flödar genom kroppens vävnader via lymfkärlssystemet.

En sorts vita blodkroppar som finns i blodet och i lymfvävnad som mjälte och lymfkörtlar. De delas in i B-lymfocyter (B-celler), T-lymfocyter (T-celler) och NK-celler.

En sorts stora vita blodkroppar som ”äter upp” (fagocyterar) och bryter ner bakterier och främmande ämnen. Makrofager kan också aktivera B- och T-celler.

Samlingsnamn för bland annat virus, bakterier och svampar. Dessa kan ibland orsaka infektion.

En sorts vita blodkroppar som efter att de bildats i benmärgen mognar och blir makrofager ute i kroppens vävnader. Där ”äter ”de upp (fagocyterar) och bryter ner bakterier och främmande ämnen.

En cancerform som drabbar benmärgen där blodcellerna bildas. Multipelt myelom uppstår när plasmaceller (en sorts vita blodkroppar) omvandlas till cancerceller. När de sedan blir fler och fler kan de tränga undan de normala cellerna. Både röda och vita blodkroppar kan påverkas. Kallas ofta bara myelom.

Genom att spruta in en liten mängd av till exempel en avdödad mikroorganism, stimuleras immunsvaret att känna igen, döda och börja producera antikroppar mot mikroorganismen. När immunförsvaret sedan träffar på just den typen av levande mikroorganism, är försvaret redan på plats och infektionen kan bekämpas direkt. 

Det beror på vilket vaccin det är och vilken typ av immunbrist man har. Man kan behöva ta fler doser
än en person med normalt immunförsvar för att få ett tillräckligt antikroppssvar. Vissa vacciner ska man undvika vid vissa typer av immunbrist. Om man behandlas med immunglobuliner kanske man har ett tillräckligt infektionsskydd även utan att bli vaccinerad.