Många flickor och kvinnor lider av blödningssymtom i tysthet och mörkertalet är stort. Blödarsjuka kan ibland vara svår att upptäcka då symtomen kan vara få och inte alltid ses som något ovanligt, exempelvis rikliga och långvariga menstruationer. Det har visat sig att nära en av fem kvinnor, som söker läkare på grund av riklig mens, har någon form av blödningsrubbning.

De vanligaste blödningsrubbningarna som drabbar kvinnor är von Willebrands sjukdom (vWS) och trombocytfunktionsdefekter. Båda har liknande symtom där blödningar från slemhinnor och blåmärken är vanliga. Kvinnor med blödningsrubbningar har andra problem än män när det gäller blödningsbenägenhet. Detta på grund av månatliga menstruationer och blödningar i samband med förlossning.

Det kan vara svårt för en tjej eller kvinna att avgöra om hon har en onormalt riklig menstruation. Jämförelser med andra familjemedlemmar kan vara missvisande, eftersom de också kan ha vWS. Systrar, mamman och andra kvinnliga släktingar kan ha samma problem. Därför kanske man tänker att ”alla kvinnor i vår släkt blöder mycket i samband med mensen”.

När är mensen riklig?

När en person blöder mer än 80 ml per menstruationsperiod räknas mensen som riklig – ett mått som kan vara svårt att uppskatta. Ett blödningsschema är ett verktyg som används kliniskt för att beräkna mensens omfattning. Där fyller kvinnan själv i antal genomblödda tamponger och bindor per menstruationsperiod. På så vis får man ett mått på om mensen kan betraktas som riklig.

Om någon eller några av punkterna nedan stämmer kan det vara ett tecken på en blödningsrubbning. Kontakta då sjukvården och begär en utredning!

• Blöder ofta igenom mensskydden.
• Har behov av dubbla mensskydd.
• Måste byta mensskydd oftare än varannan timme.
• Känner begränsning i dagliga aktiviteter under mens.
• Blödningen pågår i mer än 7 dagar (mängden kan variera).
• Mensen påverkar påtagligt livskvaliteten.
• Mensen orsakar järn- och/eller blodbrist.

Riklig mens och p-piller

En flickas allra första mens kan vara särskilt riklig. Om problemen fortsätter bör man göra en utredning. Det är välkänt att p-piller minskar menstruationsblödningen. Men man bör ändå ta reda på om flickan har vWS, eftersom den ökade blödningsrisken kan finnas kvar i andra sammanhang även om menstruationsblödningarna har minskat. 

Man kan vända sig till sin vårdcentral eller en gynekologmottagning där vårdpersonal kan ställa kompletterande frågor och ta en del blodprover. Eller så kan man vända sig till en ungdomsmottagning eller skolsköterska för ett första samtal. Vid misstanke om blödningsrubbning skriver läkaren en remiss för vidare utredning till någon av landets koagulationsmottagningar. Flickor med svår form av vWS bör ha regelbunden kontakt med koagulationsläkare och gynekolog.

Mens och smärta

En del flickor och kvinnor med vWS upplever smärta under mensen (dysmenorré). Man kan också ha ont i samband med ägglossning (ovulation) beroende på en mindre blödning som uppstår vid äggstocken.

Vissa kvinnor har ett annat tillstånd som kallas endometrios, då livmoderslemhinna (endometrium) finns utanför livmodern, till exempel på äggstockarna och/eller i buken. När kvinnan menstruerar blöder hon från livmoderslemhinnan oavsett var den är. Om kvinnan dessutom har vWS kan blödningen bli rejäl. Blodet kan då irritera bukväggen och orsaka smärta. Denna smärta börjar oftast ett par dagar före den vanliga mensen.

Hur påverkas livskvaliteten av riklig mens?

Riklig mens kan påverka livskvaliteten för tjejer och kvinnor på många sätt. På grund av vWS kan kvinnor: 

• Ha en påverkad arbetssituation.
• Vara tvungna att gå ner i arbetstid.
• Lida av järnbristanemi.
• Ha smärtor i samband med mensen eller ägglossning.
• Få endometrioscystor eller inre blödning från äggstockarna.
• Ofta blöda igenom mensskydden.