Det ospecifika immunförsvaret

Det ospecifika immunförsvaret är medfött och fungerar från födseln. Viktiga funktioner är att hindra främmande ämnen från att komma in i kroppen och sprida sig. Här ingår yttre barriärer som till exempel hud, slemhinnor och saltsyra i magsäcken.

Om smittämnen ändå tar sig in i kroppen, aktiveras de vita blodkropparna granulocyter, monocyter och makrofager. Granulocyter finns i blodet, i huden och i slemhinnorna och kan snabbt oskadliggöra främmande ämnen. Monocyter äter upp (fagocyterar) smittämnen och ”skräp” som till exempel döda celler i blodet. Det uppätna materialet förs upp till cellens utsida där det visas upp för andra vita blodkroppar som bedömer om det är något farligt som ska bekämpas eller om det är något ofarligt. Monocyter som tagit sig från blodet ut i kroppens vävnader och organ kallas makrofager. Det finns rikligt med makrofager i till exempel huden, lungorna, mjälten och levern.

Det specifika immunförsvaret

Det specifika immunförsvaret utvecklas efter födseln i takt med att vi möter nya smittämnen eller blir vaccinerade. Här ingår den tredje sortens vita blodkroppar, lymfocyterna. Dessa finns i tre huvudgrupper: T-lymfocyter, B-lymfocyter och NK-celler.

T-lymfocyterna delas i sin tur in i undergrupperna T-hjälparceller och T-mördarceller. T-hjälparcellerna samordnar och reglerar immunförsvarets aktivitet. T-mördarcellerna kan oskadliggöra inkräktande celler. B-lymfocyter som kommer i kontakt med smittämnen kan omvandlas till plasmaceller som bildar antikroppar. En aktiverad plasmacell kan bilda upp till 2 000 antikroppar per sekund. Antikroppar kan binda och förstöra smittämnen. Varje antikropp binder till ett specifikt smittämne. Antikroppar kallas även immunglobuliner eller gammaglobuliner och det finns fem huvudtyper: IgM, IgE, IgD, IgA och IgG. IgG är det viktigaste immunglobulinet i försvaret mot infektioner. Vissa T och B-lymfocyter blir till minnesceller som snabbt kan aktiveras och hjälpa till att skydda nästa gång kroppen möter samma smittämne. Detta sker till exempel efter en infektion. I kroppen finns 100 000-tals olika minnesceller som lärt sig att känna igen ett stort antal smittämnen.