SID innebär att det inte finns tillräckligt med antikroppar i blodet. SID kan också referera till sekundär T-cellsbrist men den vanligaste SID är sekundär antikroppsbrist som medför att immunförsvarets möjlighet att bekämpa infektioner är nedsatt.

Detta kan till exempel drabba de som har lymfom, kronisk lymfatisk leukemi, multipelt myelom eller har genomgått en blodcellstransplantation. Andra orsaker kan vara läkemedelsbehandling, brännskador, njursjukdomar eller mag-tarmsjukdomar. SID beror inte på ärftliga faktorer. 

Varför får man SID med antikroppsbrist?

Bakomliggande sjukdom och/eller vissa läkemedelsbehandlingar kan göra att kroppen bildar
för lite antikroppar eller förlorar onormalt mycket antikroppar.
SID kan också uppstå om immunförsvaret är försvagat efter en organtransplantation, efter vissa
läkemedelsbehandlingar, njur- och tarmsjukdomar samt cytostatikabehandling.

Hur vet man om man har SID?

En del personer med SID får lindriga symtom, medan andra får svårare. SID kan göra att man lättare får infektioner och att det kan ta längre tid att bli frisk från dem. Man kan drabbas av återkommande infektioner i öron, bihålor, näsa, luftrör och/eller lungor.

Hur ställs diagnosen SID?

Beroende på vilken del av immunförsvaret som är nedsatt kan man vara olika känslig för virus-, bakterie- eller svampinfektioner. Om man misstänker SID kan därför olika utredningar göras beroende på vilken typ av infektioner man drabbas av. Ett sätt att ställa diagnosen kan vara att ta blodprov där man mäter nivåerna av antikropparna IgG, IgA och IgM.

Behandling av SID

Sedan 2007 finns nationella riktlinjer för behandling av bland annat SID. Riktlinjerna har tagits fram av
en grupp svenska läkare. Beroende på vad som orsakar den sekundära immunbristen kan behandlingen se olika ut. Behandling med immunglobulin är en typ av behandling.

Immunglobulin som läkemedel

Antikroppar kallas även immunglobuliner Det finns läkemedel som innehåller immunglobuliner som har framställts ur blod från friska personer. Dessa antikroppar stärker tillfälligt immunförsvaret och hjälper till att minska risken för infektioner. Läkemedlet fungerar på samma sätt som de immunglobuliner som finns naturligt i blodet. Regelbundna och tillräckliga doser av immunglobulin kan höja de låga antikroppsnivåerna i blodet till normala nivåer (substitutionsbehandling).

Behandling med immunglobulin pågår så länge som det behövs.