Att höra till ett socialt sammanhang ger balans i livet. Hur det sociala livet fungerar kallas för social funktion. Social funktion är en viktig faktor som påverkar hälsa och livskvalitet. För att du ska må bra efter transplantationen behöver det sociala livet fungera på ett rimligt sätt.

När en person blir allvarligt sjuk får det konsekvenser, inte bara för den drabbade, utan för hela omgivningen. Partner, barn och familj är kanske de som står närmast och därmed också drabbas först. Även vänner, studiekamrater eller kollegor på arbetsplatsen blir berörda. Det finns en hel del forskning gjord kring social funktion efter organtransplantation både från Sverige och andra länder. 

Livet fortsätter

Att leva vidare genom att ta emot ett organ innebär stora och oftast positiva utmaningar i form av att uppleva hälsa, återgå till arbete eller studier samt att kunna återuppta sina sociala relationer och fritidsintressen. Att få må bra, orka och klara sig själv utan att vara lika beroende som tidigare av sjukvården eller andra människor. 

I botten kan det ligga ett visst vemod över att ha varit allvarligt eller långvarigt sjuk men också över att vara transplanterade med ett organ. Men livet går vidare. Med hjälp av kunskap, råd och stöd kommer du att våga leva ditt liv med ditt nya organ. Du är inte ensam och du har alla möjligheter att må bra.

Samspel och sociala funktioner

En definition på hälsa är hur man fungerar tillsammans med sin omgivning och hur man kan anpassa sig när stress uppstår. Med sociala funktioner menas samspelet med omgivningen i form av familj, vänner, kollegor, samhället i övrigt samt kulturella och religiösa förväntningar.

En genomgång av 49 vetenskapliga artiklar visar att den sociala funktionen förbättras efter en transplantation. Det är oklart hur den förändras över tid. Det man vet är att den ofta är som bäst ungefär ett år efter transplantationen. Sedan kan den vara stabil eller förändras beroende på hur man mår med sitt transplantat och vilka biverkningar eller komplikationer som uppstår.

Att återgå till arbetet

För många är arbete en viktig förutsättning för livskvalitet. Att inte kunna återgå till sitt arbete som man tänkt sig kan skapa stor frustration. Andelen som börjar arbeta igen efter transplantationen varierar mellan 12-80%. De sociala relationerna är viktiga och även ekonomi är en positiv faktor. Att inte återgå till arbete kan bero på upplevda fysiska eller mentala hinder. Kanske konditionen och orken inte är som den varit eller att det finns en oro över att börja arbeta när man varit borta därifrån en längre tid. 

Att börja studera igen

Om man studerar och behöver genomgå en transplantation, behöver man ta paus från studierna en period för att återhämta sig efter transplantationen. Att påbörja en utbildning efteråt kan kännas utmanande på grund av infektionskänslighet och att man ofta går på kontroller och provtagningar. Att studera är att jämställa med att ha ett arbete och är inget hinder efter transplantationen ur ett medicinskt perspektiv. 

Sexualitet

Sexualiteten är en naturlig del av livet. De flesta människor har en sexualitet och lust. Vi behöver må bra i vår sexualitet för att ha livskvalitet och känna balans i livet. Därför är det en viktig del även efter transplantationen. Brist på lust och ett fungerande sexliv är något som många transplanterade tar upp som ett bekymmer.

• Här kan du läsa mer om sex efter transplantationen

Materialet personcentrerad vård är framtagen i samarbete med Anna Forsberg, leg. Sjuksköterska och professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation, verksam vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Texten är baserad på följande publikation: ¹ 1. Cavallini J, Forsberg A, Lennerling A. Social functioning after organ transplantation – an integrative review.  Nordic Journal of Nursing Research. 2015; 5(4): 227-234.