En transplantation betyder att ett skadat eller dåligt fungerande organ byts ut mot ett friskt organ från en donator. Det kan vara från en person som lever, eller någon som har avlidit. Det vanligaste organet som transplanteras är njuren, men även andra organ och vävnader kan transplanteras – som lever, hjärta, lungor eller benmärg. För många som är svårt sjuka kan en transplantation vara den enda chansen till ett friskare liv.

Källa: Stiftelsen för Transplantations- och Cancerforskning

Njurtransplantation är den vanligaste organtransplantationen följt av lever, hjärta, lungor, bukspottkörtel och tarm.

Under 2024 gjordes:
- 512 njurtransplantationer
- 177 levertransplantationer
- 53 hjärttransplantationer
- 58 lungtransplantationer
- 17 bukspottkörtlar
- 3 tarmtransplantationer

Källa: Socialstyrelsen
 

Efter en transplantation är det extra viktigt att tänka på vad du äter. Det beror på att de mediciner du tar för att kroppen inte ska stöta bort det nya organet också gör dig mer känslig för bakterier och infektioner.

Här är några saker som är bra att ha koll på:
- Ät alltid mat som är ordentligt tillagad och genomstekt. Undvik rått kött, rå fisk (som sushi och gravad lax) och skaldjur som inte är väl tillagade.
- Välj pastöriserade produkter. Hoppa över opastöriserad ost (som brie, camembert och getost) och opastöriserad mjölk eller yoghurt.
- Var försiktig med råa ägg, delikatesskött (som parmaskinka och salami) och groddar.
- Tvätta och skala frukt och grönsaker noga. Undvik att äta färdigskuren frukt och sallad som stått framme länge, särskilt på buffé.
- Tänk på hygienen. Tvätta händerna ofta, håll rent i köket och förvara mat kallt.
- Ät mat som är nygjord eller snabbt nedkyld – undvik gamla rester.
- Och om du reser utomlands: drick helst flaskvatten och undvik isbitar om du är osäker på vattnet.

Källor: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset, Njurförbundets patientmaterial, Riksföreningen för Hjärt-Lungtransplanterade

Här hittar du fler råd om mat. 

Här kan du läsa mer om livet efter transplantation. 

Idag går det att transplantera organ som njure, lever, hjärta, lunga, bukspottkörtel, cellöar, tarm och livmoder. Livmodertransplantationer utförs endast inom forskning. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad.

Källa: Svensk Transplantationsförening

Den 1 januari 2025 väntade 684 personer på en organtransplantation.

Källa: Socialstyrelsen

Den vanligaste komplikationen efter en transplantation är att kroppens immunförsvar reagerar mot det nya organet – det kallas för avstötning. Immunförsvaret ser det nya organet som ”främmande” och försöker bekämpa det. För att förhindra det får du som är transplanterad mediciner som dämpar immunförsvaret. 

Andra vanliga komplikationer kan vara infektioner, eftersom immunförsvaret är nedsatt.

Nästan alla kan bli organdonatorer, oavsett ålder eller hälsa. Det viktiga är viljan att hjälpa någon annan. Organ kan doneras både från levande och avlidna personer. Som levande donator kan man ge en njure eller en bit av sin lever. Andra organ, som hjärta, lungor och bukspottkörtel, kan bara doneras om man dör på sjukhus, under särskilda kontrollerade former.

En donator kan vara allt från 0 till 80–90 år. Det är inte åldern som avgör, utan organens kvalitet och om kroppen i övrigt är frisk nog. När någon avlider på ett sätt som gör donation möjlig görs alltid en medicinsk bedömning. Läkare undersöker bland annat om det finns sjukdomar som gör att organen inte går att använda, som vissa hjärt- och kärlsjukdomar eller cancersjukdomar. Men även om organ inte går att donera kan det ibland vara möjligt att donera vävnader, som till exempel hornhinnor eller hud, och på så sätt hjälpa andra.

Källa: Socialstyrelsen

De flesta organtransplantationer sker från avlidna donatorer. Men vissa organ och vävnader som delar av lever, delar av bukspottkörtel, livmoder och könsorgan, behöver nästan alltid komma från en levande donator. Det beror på att de är känsliga, svåra att bevara eller fortfarande är under utveckling inom forskningen.

Källor: Socialstyrelsen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, MOD (Mer Organdonation), Transplantationscentrum i Sverige, Johns Hopkins 2018.

Det organ som flest människor i Sverige väntar på att få transplanterat är njure. Det är också den transplantation som det är störst brist på, eftersom behovet är stort och alla som behöver en ny njure inte hittar en passande donator direkt. Andra organ, som hjärta eller lungor, har kortare väntelistor – men där är behovet ofta mer akut.

Källa: Socialstyrelsen

Många som får en levertransplantation kan leva ett långt och bra liv efteråt. Det finns personer som levt 20–30 år med sin nya lever. Hur lång överlevnaden är påverkas av vilken leversjukdom man har, hur långt gången sjukdomen är vid transplantationen och om man har andra sjukdomar.

Källa: Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Som patient i Sverige behöver du inte betala för en transplantation själv. Kostnaderna för transplantationen täcks av det allmänna sjukvårdssystemet. Den faktiska kostnaden för sjukvården varierar beroende på vilken typ av transplantation och vård du behöver. 

Även om organdonationer har ökat de senaste åren, är behovet fortfarande större än tillgången. Detta gör att patienter avlider i väntan på transplantation. 1–2 personer i veckan avlider i Sverige i väntan på en organtransplantation, eller tas bort från väntelistan på grund av organbrist. 

Källa: MOD – Mer organdonation

Dialys och transplantation är två olika behandlingar vid allvarlig njursvikt — alltså när njurarna inte längre klarar av att rena blodet och göra sig av med avfallsämnen och vätska.

Man brukar börja med dialys när njurarnas funktion har sjunkit så mycket att kroppen inte klarar sig utan hjälp — ofta när njurarna fungerar till mindre än 5–10 %. Dialys kan man göra under en längre tid, ibland i flera år.
Men dialys är inte en lösning som ersätter njurarnas funktion fullt ut. Därför är transplantation ofta det bästa alternativet på sikt, om det är möjligt. En ny njure kan göra att man slipper dialys helt och få bättre livskvalitet.

Källor: Vårdhandboken, Karolinska Universitetssjukhuset