Kawasakis sjukdom är en akut vaskulit med hög feber, svullnad och hudutslag. Sjukdomen drabbar främst barn under fem år. Incidensen i Sverige för barn < 5 år har troligen underskattats tidigare och antas vara 15–20 per 100 000 invånare och år. 

Bild

Sjukdomen kallas även mukokutant lymfkörtelsyndrom. Orsakerna är inte helt klarlagda, men består troligen av en kombination av genetiska och infektiösa faktorer. Barn med asiatiskt ursprung drabbas betydligt oftare än andra. 

Symtomen innefattar långdragen och hög feber, konjunktivit, såriga läppar och hudutslag av olika slag. Typiskt är också en rodnande svullnad på hand- och fotsulor samt lymfkörtelförstoring, vanligen ensidigt på halsen. Barnen är ofta starkt allmänpåverkade, irriterade och har svårt att komma till ro.  

Sjukdomen går spontant i regress inom några veckor, men kan utan behandling innebära svåra kardiovaskulära komplikationer på grund av kranskärlsinflammation. Vid misstanke om Kawasakis sjukdom ska därför barnen läggas in på barnklinik.  

Det finns även en variant som benämns inkomplett Kawasakis sjukdom och kan förekomma med färre symtom. Denna är vanligast hos barn <1 år, och innebär en högre risk för hjärtkomplikationer. 

Adekvat behandling innebär en betydligt minskad risk för kranskärlspåverkan och efterföljande komplikationer. Behandlingen initialt består av intravenöst immunglobulin och acetylsalicylsyra. Studier tyder också på att tillägg med kortikosterioder kan minska hjärtkomplikationer hos vissa riskpatienter. 

Källa: Svenska Barnläkarföreningen – https://pm.barnlakarforeningen.se/om-kunskapsstod/reumatologi-och-immunologi/kawasaki/, https://reuma.barnlakarforeningen.se/wpcontent/uploads/sites/11/2023/11/kawasaki_vardprogram_slutversion-231025-1.pdf